CommeSiCommeCa

Lovet har börjat. Jag ska helst inte titta på böckerna förrän onsdag nästa vecka.
I förrgår var det soligt. Vi sprang ut, dansade, njöt och svor över kemin.
De fem tjejerna, fotograf inkluderat, och Olle.


Idag ska jag träna och efter det åker jag till Hornstull och Vurma där jag får äta lunch med Andrea.
Ikväll står jag på Annexet och ser Kent.

Jag har valt att lägga 57 minuter av min tid på en dokumentär om Ola Salo. Om hans Jesus Christ Superstar. Trodde jag. Det var om mycket mer än hans tolkning av Jesus.

Om inte annat så är det bara värt att se andra halvan. Den e riktigt fin och bra.
Och om man inte ens vill lägga 23 minuter på Ola Salo- så försök hitta de 20sekunderbitarna då en LJUVLIG cover av Calleth You Cometh I spelas i bakgrunden.
Och om det låter för krångligt- spola in i filmen till när som helst och njut av synen av Ola i storskägg och långt hår. AWESOMENESS.



http://svtplay.se/v/1895031/k_special/ola_svensson_superstar

På vägen hem kom jag på det jag inte kom på imorse. Jag gick och funderade då på vad för musik som passar bäst när det är isande kallt, vitt,vitt,vitt nere, klarblå himmel upptill och havsrök på istäckta Mälaren.
Ane Brun, Veronica Maggio, Nina Kinert, Fläskkvartetten....? Brist på svar ledde till ingen musik.

Men.... hela vägen hem njöt jag av Tomas Andersson Wij. Det är han, och bara han.


I denna stund sitter jag med Kemi : elektrokemiska processer, jämvikt, reaktionshastigheter och syrabastitreringar...

I en av mina pauser tittade jag ut i parken utanför. Där och då såg jag en ung tjej med familjens hund. Den hundens reaktion till snö var det charmigaste på länge.
I den stunden funderade jag på om en hund skulle göra gott för mig om några år. (Jag är egentligen kattmänniska) Men jag såg verkligen mig själv sitta i en fåtölj med en hund i samma rum eller på en gå-och-leka-promenad med en hund. Det skulle nog vara bra för mig att få det ansvaret, lägga ner så mycket tid och engagemang på något.
Inga men! Jag vet ansvaret, jag vet nackdelar, jag vet fördelar med katt.... Låt mig leka med tanken ändå!



...som aldrig försvann
fastän snön la sitt täcke,
fastän skogarna brann

"I'm on a horse"

Har just sett klart Nunnan. En dokumentärfilm om (söta) Marta som en dag går in i kloster och därifrån kommer hon aldrig ut igen.
Den skakade om mig rätt mycket sist jag såg den och den berörde en hel del idag också.

Fasen vad tankarna börjar snurra!

Har inte jag varit kär i Annie Hall-looken ända sedan första gången jag såg den?

Jo.

Här får ni exempel på 4 av de böcker jag önskar jag hade tid att läsa.

Alla fyra har jag fått av Pappa och Caca vid föllsedag och jul.

Igår insåg jag att det inte var mej det var fel på- jag har inte tröttnat på konserter! Det har känts som att jag blivit för trött och bekväm för att orka trängas och svettas i folkmassorna...
Men igår såg jag och Åke Depeche Mode.
Det var så fasansfullt mäktigt! Bara det att jag stod närmre dom än någonsin förut gav en kick!


Om det är något jag önskar åt alla människor att få uppleva så är det slutklämmen på Never Let Me Down Again:



Le grande armvift-finale!
Det är så mäktigt att man gråter nästan.