I remember




Jag minns den här kvällen. Helt galen. Halvgalen. Väldigt olik utgångarna idag. Och dte var inte ens så längesedan. Sommaren 2008.


Idag har jag målat i min målarbok. I löv it. Äntligen något att göra om man inte vill sitta vid datorn och inte läsa en bok.

Helgen har varit guld, veckan lär bli sand

Här sitter jag och fyller 21. Ensam och i harmoni. Jag har diskat efter middagen, jag har behållt ljusen tända och ska nu läsa om Tuva Novotny- min nya favorit. Favorit i den mening- snygghetsgrad. Hon har blivit korthårig, fräsch, vuxen och cool. Jag har aldrig ogillat henne men hon har inte varit något speciellt. Förns nu. SÅ snygg och söt.


Jag vaknade av ljuset. Vi åt frukost. Vi pysslade. Vi köpte lite mat. Vi pysslade mer. Och vid 16 kom mamma, pappa, CM och hans Sara, Anna Stina och Camilla. ÅH va perfekt. Vi åt Fåraherdens paj (det är så gott att jag nu, endast 3 timmar senare kan tänka mig en portion till) och glass och varma hallon som efterrätt. Jag har fått så fina presenter, så himlans dundrans fina. Se!


(bok om Monica Zetterlund, saker jag önskat mig från Bruka Design, ännu ett glas till samlingen av Mine!, en tröja från Tshirtstore Leilas kokbok, ekologisk choklad och ekologisk popcorn, raggsockor, bidrag till NY och fotoframkallningspresentkort)


Och dessa sex koppar. SÅ fantastiskt fina. Jag fick två förra året och har nu då åtta stycken.
Jihuuuu.

Åke åkte till Annexet och Massive Attack. CM och Sara åkte med tåget till Arvika och mamma, pappa, Camilla o stina åkte hem. Åh. Jag hade gärna gått på bio med mamma och pappa. Myst vidare. Det är sanslöst vad man kan älska vissa personer. 


Detta är inte enda firandet jag fått....

I fredags åkte jag och Åke ut till landet. Senare på kvällen kom Jossan, Lelle, Saga och Andrea. Vi åt tacos. Vi pratade. Åke vek loppor i vanlig ordning. Detta ledde till att Jossan improviserade uppdrag i loppans alla hörn som vi alla fick utföra. Lelle fick slicka chipsskålen.


Saga fick sjunga en jullåt. Men vi alla joinade och det blev någon slags akapella (10 000 spänn på att jag stavat fel) med Jossan som frontfigur. Do do do do do... TÄND EN LJUS.... Å låt det brinna.....



Andrea skulle halsa något ur kylskåpet. Fast nä, vi körde ryska posten istället- MED kylskåpet.
"Blir det den här rå?" frågar Åke medan Andrea blundar och säger efter tre förfrågningar ja.



Andrea fick en sked av Kedlas pastasås Four Cheeses.
För att hon sen skulle få annan smak i munnen, och för att vi alla krävde en efterrätt, bakade vi kladdkaka.

Andrea- den mest genuina person jag känner.

Därefter satt vi med te uppe och pratade evolution och allt möjligt. presentöppning. Jag fick en så HIMLA fin korg av Jossan. Med massa choklad i olika former (bl.a. VINNARPRALINERNA)! Jag fick mycket intressanta böcker av Lelle och Andrea.
Medan jag pysslade i köket, gick Jossan o la sig och de andra fyra spelade Sherlock Holmes- the card game. Så mysigt. Att bara va, på olika sätt, olika rum och olika sysselsättningar- men ändå nära. Gud va vi ska spendera en hel helg där ute någon gång igen.




Fina, alla tre.

Och igår, lördag, fick jag ett biobesök av Åke.
Bröllopsfotografen. ÅH se den. Även om du itne gillar svensk film, se den för att skratta åt gapet mellan lantisar och överklassen. Så snyggt filmad, unik och underhållande.


För övrigt har jag nu börjat med Fysik A och Biologi A. Nu vet man vilken skillnad en bra lärare gör på en lektion. Herremingud, jag håller på och somna varje gång på Fysiklektionerna. Jag är ledig på måndagar och onsdagar. Hurray for me.


Eller var det en känsla för Paris?

Ehh... Nog för att jag längtar till Göteborg. Men jag blir helt sprallig när jag tänker på Paris.
Tänk om man kunde få vara där! Minst  fyra dagar! Åh, jag KAN faktiskt också.
Man kan åka till Götet vecka 44 för 2000 spänn t/r , eller åka till Paris i januari för samma summa t/r. Hmm? Svårt?

Bilder från sist






Utsikten från vår illaluktande lägenhet


Manny och Ninie
Vi åt Crepes. Måste till samma ställe någon gång igen.


Vi åkte tillsammans tillbaka till Sthlm och gick då till Spisa hos Helena och sedan Debaser.

En känsla för Göteborg

Sitter här och ser på Broder Daniel Forever på SVT Play.
Hm. Det är bitvis en rätt fin film. Och Henrik Berggren ser 100 ggr bättre ut utan smink, hatt och popparfrisyren!
De pratar om bortgångna Anders. Jag funderade vidare på döden nyss och kom då på något, som säkert redan är sagt och citerat många ggr av någon annan.. bara för det. Men JAG kom på det helt själv, utan att ha hört det tidigare, och tycker det stämmer: Om inte döden fanns skulle vi ju ta varann för givet.

I filmen visas delar av den sista konserten (Jag var där. Känns gött.) Popparna längst fram är ju nästan lite söta. Då slog det mig ännu en sak- jag har inte sett poppare på länge? Var är dom? Var har jag varit?
Nu pausar jag filmen och startar istället iTunes och hittar Broder Daniel.

Jag trodde inte jag skulle säga detta, men fan va jag längtar till Göteborg! Jag vet inte var detta kommer ifrån, men jag är sugen på att åka dit, vara där, flytta dit och lära mig stan. Var detta än kom ifrån har det varit så en vecka nu. Kan jag inte få fara dit bara för att bevisa för mig själv att jag idealiserar det hela?

Det regnar ute. Det slutar inte heller. Jag ville ju ut. Men jag kan inte stå ut med regndroppar i ögon och på näsan och dyblöta axlar. Jag borde ju skriva en labbrapport idag- men jag är inte motiverad nog att göra det iochmed att jag teoretiskt sett hinner göra den imorn. Då ska jag också fara ut till landet och baka bullar. Kanelbullens Dag!

----

Håller ni tummarna för mig att jag blir godkänd på Nationella provet i Matematik C?

---

I samma stund som jag längtar till Sveriges näst största stad så vandrar Åke runt i Europas 4e största stad. Berlin.
Så coolt!
Han kommer hem imorn igen.
















RSS 2.0