Del 6, sista
Tisdag
Dagen hade kommit då jag skulle åka hem. La Rochelle hette staden. Därifrån skulle jag ta tåg. Upp till Stockholm
Från La Rochelle tre timmars tåg till Paris. Där åt jag lunch med Ninie.
Hon hjälpte mig till tåget som skulle ta mig till Köln.
Jag kom till Köln runt 22. Drifrån skulle jag ta nattåget till Köpenhamn.
Köln var obehagligt. Men det visade sig att alla normal-looking människor stod där min vagn skulle hamna på perongen. Alla där skulle till Köpenhamn. Jag kom till min kupé (jag fick åka kupé!!) denna delade jag med en indier som var businessman och tillverkade hästsadlar "You know horses? I make the saddles" Och även en ung, ambitiös, filosofisk och udda dansk kille. Vi pratade mycket. Det var en rktigt trevlig upplevelse att åka det nattåget. Hamnade med rätt människor och jag lyckades somna. Vi släckte i kupén och låg och tittade ut på alla tyska bostäder sm for förbi utanför.
När vi vi vaknade på morgonen gjorde vi det av en inspektör som bad om pass. Då var vi i danmark. I kupén bredvid hröde man halva meningar och man förstod att något inte var OK med resenärens pass/biljett. När jag kom ut från toaletten vid nästa station stod en mörkhyad tjej med en liten väska och grät på perongen. Hon var helt själv. Utkastad och tvingad att klara sig på egen hand nu.
Dansken och indiern klev av i samma stad. Fyra timmar innan jag skulle av. Så jag fick roa mig med musik, p3 dokumentär, Cosmopolitanläsning....
Sen från danmark tog jag mig till Malmö och från Malmö åkte jag ett hederligt SJtåg. På den sträckan tappade jag dock min iPod.
Mamma, pappa och C-M stannade kryssningen ut. Det skulle jag också gjort ju om jag inte ville hem för min dansföreställning.
Jag mmissade bla detta:
Galley Lunch. En enorm buffé uppdukad i köket. ÅH vad jag hade älskat det.
Nån fransk stad med ebb.
Jag missade mammas födelsedag då de kom in med tårta och sjöng för henne.
Så charmiga allihopa.
Jag var nöjd med en vecka. Hemlängtan var för stor och längtan efter fast mark var ckså påtaglig.
Dansföreställningen var ju sjukt rolig så jag är glad att jag klev av båten efter en vecka helt enkelt.
Dagen hade kommit då jag skulle åka hem. La Rochelle hette staden. Därifrån skulle jag ta tåg. Upp till Stockholm
Från La Rochelle tre timmars tåg till Paris. Där åt jag lunch med Ninie.
Hon hjälpte mig till tåget som skulle ta mig till Köln.
Jag kom till Köln runt 22. Drifrån skulle jag ta nattåget till Köpenhamn.
Köln var obehagligt. Men det visade sig att alla normal-looking människor stod där min vagn skulle hamna på perongen. Alla där skulle till Köpenhamn. Jag kom till min kupé (jag fick åka kupé!!) denna delade jag med en indier som var businessman och tillverkade hästsadlar "You know horses? I make the saddles" Och även en ung, ambitiös, filosofisk och udda dansk kille. Vi pratade mycket. Det var en rktigt trevlig upplevelse att åka det nattåget. Hamnade med rätt människor och jag lyckades somna. Vi släckte i kupén och låg och tittade ut på alla tyska bostäder sm for förbi utanför.
När vi vi vaknade på morgonen gjorde vi det av en inspektör som bad om pass. Då var vi i danmark. I kupén bredvid hröde man halva meningar och man förstod att något inte var OK med resenärens pass/biljett. När jag kom ut från toaletten vid nästa station stod en mörkhyad tjej med en liten väska och grät på perongen. Hon var helt själv. Utkastad och tvingad att klara sig på egen hand nu.
Dansken och indiern klev av i samma stad. Fyra timmar innan jag skulle av. Så jag fick roa mig med musik, p3 dokumentär, Cosmopolitanläsning....
Sen från danmark tog jag mig till Malmö och från Malmö åkte jag ett hederligt SJtåg. På den sträckan tappade jag dock min iPod.
Mamma, pappa och C-M stannade kryssningen ut. Det skulle jag också gjort ju om jag inte ville hem för min dansföreställning.
Jag mmissade bla detta:
Galley Lunch. En enorm buffé uppdukad i köket. ÅH vad jag hade älskat det.
Nån fransk stad med ebb.
Jag missade mammas födelsedag då de kom in med tårta och sjöng för henne.
Så charmiga allihopa.
Jag var nöjd med en vecka. Hemlängtan var för stor och längtan efter fast mark var ckså påtaglig.
Dansföreställningen var ju sjukt rolig så jag är glad att jag klev av båten efter en vecka helt enkelt.
Kommentarer
Postat av: Willner
Åh vilka tågresor. Skrattade massa åt hästmannen. "You know horses?" Man ba... aaaaaa??? :)
Trackback
