CommeSiCommeCa

Idag har jag träffat en bekant. Elina. Hon är frilansjournalist. Hon är trevlig och hon blir bra på bild. Det vet jag för jag plåtade lite bilder till hennes hemsida.
Jag skulle vilja ge er en sneakpeak, men det får bli vid ett annat tillfälle.

 Jag kom hem från Andrea nyss. Hon har bott i sin lägenhet på Kommendörsgatan i lite mer än ett år och där kommer hon bo en vecka till. Sen flyttar hon ihop med pojkvännen Vagge. Spännande!!
Ända sedan jag hälsade på första gången har jag varit kär i den pyttelilla ettan. Och på något sätt har traditionen blivit att ha tekvällar. Tekvällar som sällan inneburit någonting annat än massa, massa prat och massa te. Varken youtubeklipp, filmer, trams eller knappt musik heller har förekommit. Nej- diskussioner, prat och berättelser ska det vara.
Ikväll hölls den sista. Vi blev ett fint gäng. Jag satt en bit av kvällen rätt tyst i hennes sovalkov och bara njöt av lägenheten, minnena, sällskapen samtidigt som jag fascinerades över hur jag kan vara så förtjust i en plats som inte ändå  haft stor betydelse i mitt liv. Bara det att jag förälskat mig i hur Andrea har bjudit in oss. Man har fått sova där när som helst och man har fått komma över på en måltid, en kopp, förfest eller ett samtal... (Detta kanske tack vare den perfekta läget- 3 min från Ömalmstorg tbana.)

Jag har fantastiska minnen därifrån. Framförallt från i somras. Då vi varit på Kyliekonsert- jag och Andrea- och sen åkte vi dit och drack te (duh) för att sen få sällskap av en lullig Calle. Han däckade rätt fort men jag och Andrea fortsatte med riktigt rörande samtal. jag kunde och ville inte somna. Jag brukar vara så i juni- jag vill bara sitta vaken dygnet runt och se på det ljus som försommarnätter får. Jag sov en timme och klockan slog 06.00. Då gick jag ut och checkade ut en Alvedoncykel. Cyklade runt och kände mig lycklig och hoppfull.
I höstas hölls en fantastisk fest där också. SÅ trevlig och fartfylld!!
Jag kommer sakna.

Jag är omgiven av fantastiska människor. Så är det bara!

Dagens kändisspan: Lilli eller Sussie. Vem fanken kan skilja dom åt? jag vet bara hur dom båda ser ut iaf. Poch någon av dom pratade i mobilen om hennes karriär på tunnelbanan.

Dagens wow: Malin var på spelning p åDebaser och i publiken stod Zach Braff. Gigantiskt.

Tisdag
Lunch blev ej som planerad.
Men lunch blev med Erica. Woppie.
En tretimmarslunch är inte varje dag man får.
Och inte varje dag man äter goda sojafärsbiffar. Med godaste klyftpotatisen.


Erica är för övrigt snygg i håret!! Särskilt luggen, den ville man bara pilla på hela tiden.
Vi pratade om mångt och mycket.
Bl.a. om ideal, tonårsliv (grundskoletiden och all denna PAIN), om oss, om andra, om Peru, om den som kan vill träna men som inte kan pga fysiska åkommor, om butch och icke butchar i förhållanden, om folk som passar bättre som kompisar än något annat och om jobbsökande.
Hon påminde mig att gå med i gruppen Prive är en bordell- gruppen på Facebook.
Den ska ni alla gå med i. Kliché men sant- så länge man håller tyst så visar man inget motstånd och därför tycker man att "saker" är OK. DON'T!




Jag var på Åhléns. Jag älskar Rodebjer. GIMME.


Detta var visserligen en kappa. Jag var ute efter en klänning till morgondagen. Då jag EV ska på releasefest. Inget funnet.




DÅtid
Jag sov hos min syster i Sollentuna inatt. Vi åt sushi igår och vi pratade, pratade, pratade.

FRAMtid
Jag ska på Dramaten igen. Andra gången. På fredag.


Hörrni... Ha det gott!

Nu när klockan ändå är 21.21 kanske man kan få önska sig nåt. Eller ja, det är väl egentligen kl 22.22 man ska blunda och drömma sig bort.
Om jag skulle önska mig något nu skulle det vara pengar till en årshyra (plus el och vatten och tvätt etc) för en lägenhet.
Jag är hemma nu. Hemma som i där jag bott sen jag föddes. Men problemet har kommit att bli att hemma inte längre är hemma. Den tiden är kommen.
Inget ställe är riktigt hemma nu. Detta känns, i kropp och i sinne.
Nu i april månad ska jag ju ut och fara två vändor* och då hoppas jag att jag kommer komma tillbaka och känna vad det är jag saknat. Vadj ag längtat hem till igen. Så det ska bli fabulöst att få komma bort- finally. Trots att jag inte förtjänar det riktigt- för inte har jag haft ett jobb sen i december, inte.

Idag söndag har jag varit och fikat hos Malin ochJoakim. De är ett par sedan i somras.. De har flyttat ihop. Jag tycker det är bra gjort. det skulle jag inte tyckt för ett år sedan. Men saker förändras, jag förändras och framförallt är Malin och Jocke stabila människor. (Det lät så jättemysigt att ni skulle göra hemmagjord pizza ikväll. Hoppas den blev god!) Jag blev så sugen på att göra en mysmiddag jag med. Men istället gick jag till Big Ben Stand Up Comedy och såg Jakob Bengtsson. (uh jag lyckades länka!)

Och nu sitter jag här i min bruna soffa. Jag har två bruna, likadana soffor i mitt rum.Det enda jag kan förknippa med dom numera är att när deras tid som soffor är över, dvs när jag har nog med andra soffor, ska de slås ihop och bilda stommen till en dubbelsäng.
När jag kom hem satte jag mig i soffan och blickade ut i rummet, försökte hitta en sysselsättning, försökte hitta något spännande i min bokhylla. Det finns alltid något att pyssla med.
men samtidigt har det blivit så påtagligt att jag inte har ett jobb. Jag är ständigt utvilad och har nu fått gjort allt jag ska ha fått gjort i mitt rum- om inte en gång så flera gånger om.


*Gällande flängandet: Först ska jag en tur till London.
Sen två veckor senare ska jag flyga till Lissabon för att sen åka lyxkryssning till france. Egentligen skule jag åkt vidare md båten till Dover i England. Men iochmed min dansföreställning (KOM DIT, jag kommer va utklädd till skelett- det blir show och spektakulärt bara det.) kliver jag av båten en vecka tidigare och sen händer det graäjjer! Jag ska åka TÅG från La Rochelle till Stockholm. Många byten men what the heck!



Jag ska väl se Konsten att gråta i kör nu. Dansk film.
Apropå film såg jag I Skuggan av Värmen på bio. bra.

Se mer:

http://www.gammacurta.com/

Vissa dagar är bara tyngre än andra- så är det. Ikväll känner jag mig så dålig när jag tänker på saker jag gjorde förra våren. Typ var ute och gick före frukost, cyklade hela ti'n eller var ute och dansade ofta och rörde helt enkelt på mig så mkt.
 Och naturligt. Idag blir det dans en gång i veckan o det får inte ens upp flåset nu när det är så mkt att ta in.


Idag har jag lärt mig hur man startar eget företag. Skatteverket håller i infomöten. Som är gratis. Det var inte nämnvärt givande.
Innan dess röjde jag ut garaget och blev sååå smutsig. Suck. Dumma bostadsrättsförening som säger att alla måste hänga på på det som en vill åtgärda. I detta fall bättre belysning i garaget.

Under föreläsningen på Skatteverket smsade Malin. Hon undrade om jag ville gå en promenad innan solen gick ner. Förutom att det var ett fint formulerat förslag så lät det excellent. Så vi promenerade ner via slussen bort till slottet. Då kom jag just ihåg att det var slottsprinten eller vad det heter. What are the odds liksom? Så vi slog oss ner där. Det enda som saknades var en termos och en smörgås i smörgåspapper. Och en cigg. Det var nästan så man blev lite medryckt. Men ändå nej, jag höll heja-ropen inne och frös bara istället.

 
MEN det bästa var ju att man fick se Charlotta Kalla. Sportvärldens hottie! Hon är sjukt charmig och söt!!
"Det är KALLA!!"

visserligen är Kalla bakom rödljuset här...


Vi rörde på oss rätt fort... Vi fick vår mängd av irl- Kalla för i år.

Nu är jag hemma och surprise.... ser på Vänner.

Jag har varit på en promenad. Jag kände att det behövdes efter två timmar av rätt så rejäl städning i ett smutsigt kök.

Dagens kändisspan blev då: Blossom och Shanti Rooney (han såg jag förra veckan också)

Det är sol ute. Jag promenerade runt i innerstan vidare till Riddargatan på ö-malm. Hela Strandvägen och Nybroviken var helt upplyst. Av sol och dis. Det är fint när man själv står i skuggan och man ser en bit bort hur fint solen slår mot människor, fasader och asfalt.
Det var vår i luften.

Jag klev in i dörren här och då luktade det fortfarande städning. Jag fick lov att öppna fönstrena och vädra. Men det var inte så omärkvärdigt som jag kunnat tro. Nej, jag öppnade fönstrena och jag hörde det där suset man hör på innergårdar. Det suset som man bringar fram minnen från vårdagar tidigare år. Det suset som tyder på att det är stilla ute- för folk är ju på jobbet. Det suset som inte hörs mitt på sommaren för då är det massa liv av olika anledningar. Men suset hörs nu och idag. Det är mysigt. Inte nog med att jag hör suset, fönstrena har stått öppna i en halvtimme snart och jag har inte känt någon temperaturskillnad. Helt fantastiskt. Så jag bestämde för att hålla fönstret öppet, slå mig ner i fåtöljen och lyssna på tystnaden.... och på någon granne som vandrar här ute då och då. Jag tittade upp och såg detta:


Och det är precis så det känns, som bilden visar! Sol mot en färgglad vägg och blå himmel....
Det är vår i luften.


Här har ni mej också.


och slutligen, här har ni mina kick-ass-jeans som jag hittade för 100 kronor på Weekday.




Sablar, nu börjar det bli lite småkyligt faktiskt. Tusan! Jag ska iaf blogga klart och SEN stänga fönstret.
Luften, ljuden och solen får mig att längta till den årliga promenaden via Skeppsholmen. Då jag alltid går oc lysnar på speciell musik och tänker tillbaka på 2004.
Jag uppmanar nu er- försök tänka på ert 2004. Vet ni vad ni gjorde under det året? Är det ett minnesvärt år?

Hörrni, kolla in blogg.dramaten.se
Örjan Ramberg bloggar för hellskotta!

Dagens goda gärning: jag hjälpte en ö-malmsmamma att gå in i sin port med sin gigantiska barnvagn. Två händer och två armbågar räcker inte till för att öppna, hålla upp porten och få upp en vagn för en hög tröskel.
I felt good inside. There are no selfless good deeds.

Fem-sex steg senare var jag inne på Klippotekets café/restaurang. Jag har favoriserat det stället sen 2005. För de har så matiga sallader. Dock är jag inte lika imponerad som förr, om det är för att salladen inte är ljummen med mindre strimlad morot samt exotiska smaker eller om jag inte längre ser stället som det enda tänkbara att äta på. Det gjorde jag förr nämligen. De är enormt hälsosamma. Där finns t.o.m GI-influerad fika. Extremt för vissa och en skänk från ovan för andra. Jag själv går dit dom ggr jag vill betala 100 spänn för massa sallad, bovete, vildris, quinoa och keso med valfritt tillbehör av följande: lax, kalkon, rostbiff, avocado, tonfisk, rödbetor m.fl. Idag var en sådan dag. Jag kom i helgen över texter som peppade mig att äta mer groddar, mer färg, mer antioxidanter, frukt, fisk och mer quinoa. (Quinoa skulle hjälpa mot de besvär jag kan känna av ibland.)
Klippoteket garanterar quinoa. Jag var extremt sugen på att känna mig fräsch och lagom mätt. Det är inte ofta jag orkar koka vildris i 45 min, och inte ens ett kok på 20 min tilltalar mig något nämnvärt.
 Nu vet jag ju här i efterhand att det inte blev någon quinoa. Men det blev då lax, rödbetor, vildris, fetaost och grönt!

Hundraåtta riksdaler var det värt.

Jag har inget problem med att äta en liten bit choklad per dag. Men det känns surt att förstöra en sådan härlig lunch med en lite alltför söt fika som sen blev i eftermiddag. Denna fika med två alltför söta tjejor.


Jag har inte ringt Ryanär, Ryanair, men jag har ringt Posten och jag har ringt Uniflex.

Jag var på SJ Kundtjänst. Där kunde han hjälpa mig kolla upp om och hur jag kan ta mig från La Rochelle i France till Stockholm BY TRAIN. Herregud tänker ni nu. Men det är ett äventyr ju. Via Paris. Ett äventyr via Paris- det säger ju sig själv. 2000 kronor för den trippen och för att sen kunna stå på Vasateatern och dansa mig blå i dansföreställningen. Det kan det kanske vara värt.

Jag vet ännu inte vem som vunnit vår melodifestival.
För jag har suttit på biograf Grand och sett Slumdog Millionaire.
UH I like! Fartfylld och spännande. Innehöll sådana där starka hemska scener som jag gillar.
Man blir ju så charmad av engelska med indisk accent- foto och typ eftertexter var udda och maxade bollywoodkänslan. Modern och COOL bollywood- inte sådan bollywood man höjer ögonbrynen åt.

Veckans kändisspan: Björn Granath (<3) samt Linda Rosing (orange i hyn)


Igår dracks det vin. Det var första gången på rätt länge. Min rädsla för att bli beroende av alkohol är påtaglig. Jag kan absolut inte tänka mig att dricka ett glas ensam. Jag har svårt att dricka såvida det inte är fre,lör eller söndag. Men jag kan verkligen se framemot en helg med alkohol inblandad. Vare sig det är ett glas eller massor. Detta är så fånigt. Men jag erkänner det ju åtminstone. När jag väl druckit klart och ska sova så skäms jag. Så mitt komplicerade förhållande till alkohol skulle ju kunna slå slint och bli väldigt mycket mer komplicerat om ca 20 år.
Jag tror att OM jag skulle bli förälder i framtiden skulle jag försöka bli nykterist från det att jag blivit gravid till att barnet är 20 år.
När vi ändå pratar om OM så har jag kommit p åatt jag vill ha en bukett med pioner om jag gifter mig. OM, OM, OM.


För övrigt...
... så går jag och oroar och nervar mig inför dansföreställningen.
...  håller jag på att krevera av längtan till London! (4e april.)
... ska jag och min familj åka med Seaborne Pride, en kryssningsbåt där (varning för skryt) ALL mat och dryck ingår så man får dricka och äta och dricka och äta hur mycket man vill.
Det är vår vän Anna Stina som jobbar som nurse där. Hon berättar om Grevar, livsnjutare, adliga och odödliga som kommer ombord på denna båt. En kvinna bor 8 månader om året på båten. Hon betalar mellan $1000 och $2000 per dygn?!?
... är jag eld och lågor över Arvikafestivalens bokningar- förutom DM, Thåström, The Sounds, First Aid Kit och FEVER RAY!


Jag hoppas på att söndagen innehåller en lässtund, muffinbak och något oväntat/udda inslag.