Chez Andrea et Vagge

I förrgår kväll fick jag se Vagge och Andreas lägenhet för första gången. De flyttade ihop under maj månad tror jag- till en studentlägenhet. Vagge och Niklas har spacklat, målat och gjort ett toppenjobb med uppfräschning. Och Vagge och Andrea har gjort ett toppentoppenjobb med inredningen. Jeeeez va fint det var. Där vill jag hänga mer.
The occasion var att Andrea  hade skrivit sin sista tenta för terminen. Det var anledning nog att skåla och flina åt.
Andrea is the master of spontana hängkvällar för övrigt. Hon skriver en inbjudan per sms dagen innan till alla i gänget (mellan 5 och 14 pers), hon får luddiga svar, hon vet aldrig hur många som kommer, hon vet aldrig vilka som kommer eller vilken tid men det blir alltid så att alla dyker upp, vare sig det är kl 17 (som jag och Jos) eller framåt midnatt (som ex. Saga).  Och om någon inte kommer så är pga att något har dykt upp samma dag. Andrea har sinne för att känna när folk är lediga och gärna kommer och socialiserar.
Det är rätt fantastiskt- för på så vis känns det så avslappnat.
Jag går alltid runt i ett litet rus av nöjdhet och lycka när jag varit på hennes te-/föllse-/middags-/häng-/myskvällar. Och det håller oftast i sig minst 12 timmar. Själen mår liksom bra.
Kul att träffa de man inte träffat på ett bra tag också- Kaj, Jonna, Trotte, Evelina och ja, Andrea och Vagge.


Så här ser det ut till höger. En säng gömd bakom luftig, snygg bokhylla och avskiljd från TVhörnan genom att soffan står med ryggen mot sängen. Och här närmast ett mycket trevligt öksbord som rymmer två, liksom 10, pers.


Så här ser det ut rakt fram/till vänster. Där är liksom TVhörnan med köket i vänstra hörnet här närmast.


Värdinnan gräver i kycklingen.


Och värden bubblar i telefon.

Awesome.


Apropå awesome, igår köpte jag en läderjacka på HM. Med tanke på priset på ett par hundralappar så där, kan vi nog tillsammans konstatera att den inte är i äkta läder. Men den har den rockiga looken som man ska ha i vår/sommar och den luktar åtminstone lite läder. Fejkluktar läder. But what the hell! Den är fin och jag är kär. I den.
 .....Och i annat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0