dot dot dot

Efter en vecka på komvux kan jag nu säga att det går som en dans... eller inte... eller jo...
Det går nämligen väldigt upp och ner från dag till dag. Matten igår kändes helt åt helvete medan kemin kändes jättekul i torsdags.
Nog för att det är tungt, men det känns inte förjävligt någonstans. Allt kommer lösa sig!! Framförallt känns livet så, så,SÅ mkt lättare när man lever ett vanligt 8-5sysselsättningsliv med 2 av 7 dagars ledighet. Utan tidiga kvällar för man ska jobba natt och utan att va ledig 7 dagar i veckan o känna sig rastlös. Utan att ebhöva tänka om jag ska köra bil så jag kan få ta en liten sipp öl till chokladprovningen t.ex.
Trots att det är stört mkt plugg så är det som oroar mig mest det att jag inte kan röra på mig lika mkt. Man bara sitter ju i tre timmar på en lektion!?

Smakprov från kemin. Det bästa är att jag förstår allt.

Jajja, igår var jag och såg Public Enemies. Otippat med dokumentärliknande handkamera och fina närbilder. Åh den var riktigt cool. Johny Depp var inte för mkt och inte för lite.
Idag har vi burit lådor, lagat indiskt och sett Scrubs. (och of course, pluggat. Något att numera alltid ta för givet.) Nu sitter jag med ena handen i godispåsen och andra håller i en öl. Snart iallafall. Jag vet precis vad mitt mål med kvällen är.

För övrigt var jag på Way Out West.
Det jag minns mest är Olle Ljungström, Fever Ray och Robyns sjukt fula klädval!!!
Jag var på Parkteatern och såg Emil Jensen.

Jag ser fram emot kräftskiva hos Jossan i veckan som kommer.

Jag ser fram emot lön och klipptid hos Anton. Jag ser fram emot Depeche mode på globen i januari. och Bob Hund i oktober. 2009 är nog det tätaste konsertåret för mig någonsin. Jag har varit på MÅNGA konserter o ändå inte sett allt jag vill se.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0