Idag var jag hos veterinären

Jag har just kommit hem från lunch på stan.
Dessförinnan var jag på InLife. Mina hörlurar har brusat sedanlänge- sedan cirkus tre månader (inköpta i nov). Alltså- efter väldigt kort tid brast dom. Jag lyssnar inte på högsta volym varje dag direkt- det borde väl vara okej att braka på så där ibland? Det borde dom tåla i mer än några månader. Och för övrigt var detta ett par hörlurar jag fick som ersättning när det första paret hörlurar la av efter en månad.
Så ska det inte vara. Apples lurar suger, suger, suger.
Nu på vägen till London så föll ena luren isär... typ. Idag visade det sig hur som haver att denna skada inte täcks av/för/på (?) garantin. Madder facker! J
ag har inte lust att betala 250 spänn för ett par nya sådana lurar- som inte kommer hålla ändå. NEJ svara mig inte att jag ska sänka volymen- jag har inte högre än andra. Dom ska fanimej hålla för mig och mitt behov av högt ljud.
BAD SOUND KILLS GOOD MUSIC.

Det finns ju såna där lurar som alla har- som går över huvudet. Vad dom nu heter. De som läcker så förbannat. Såna skulle jga kunna tänka mig. Om jag nu inte var sån hårfjolla. Det skulle bara inte funka med min frisyr. Dessutom vill jag kunna lyssna på Ohlsen Brothers på tunnelbanan i smyg- utan att någon hör och höjer ena ögonbrynet.

Jajja, vi får se hur det går med hörlurarna. Jag kan ju köpa plug-in-lurar av annat märke- men då ser man allmänt 90tal ut- då kommer alla tro att jag går runt med Walkman typ. Ingen som har en iPod har icke-vita lurar.
Fniss.

Imorse var jag hos Veterinären. Det blev mer psykiskt påfrestande än jag hade trott. Ni vet i Sex and the City och Big säger att han ska operera hjärtat. Hans ingrepp är helt ofarligt och det är typ i förebyggande syfte. Men Carrie brister i gråt varje gång hon tänker på det.
 När de idag sa att Cosettes hjärta ger sig ifrån blåsljud höjdes min puls direkt. Veterinären sa att det är väldigt vanligt och det blir så när djuret blir äldre och hjärtat växer och klaffarna inte hinner med. Så det är inget allvarligt. Men iaf kände jag mig som Carrie- oron dök upp bara man nämnde hjärtat och det faktum att hon är 12 år. Fnuttan.
De gjorde tester- hon har inte diabetes. Men hon bör gå ner i vikt. No shit?
Cosette var väldigt mänsklig under hela veterinärvistelsen- ironiskt nog. Jag har aldrig varit hos veterinären själv med henne. Jag gör det gärna igen- kändes bra att få rå om sitt husdjur. Dock var det så hjärtskärande att se "puppy eyes" IRL. Hon var rädd, kröp in i buren och såg ut att vara hemskt besviken på mig. AJ!

Jag har fortsatt Mission utplåna dammråttorna hemma. Det är inte så farligt tråkigt. Däremot vill jag göra mer än dammsuga, våttorka golv och saker. JAg vill rensa ut lägenheten på saaaaaker! Som sagt- var det 37 stolar jag hade räknat det till där hemma?

Kommentarer
Postat av: Christian

Haha, Ohlsen Brothers! :D

2009-04-22 @ 00:08:56
URL: http://www.odelmalm.com/blog
Postat av: Malin

Aaaw, jag vet vad du menar!

"Jag är besviken på dig och det är ditt fel att jag ligger här och lider på ett skötbord"-blicken är ICKE att tas lätt på.



Och jag älskar den scenen med Carrie som gråter :*

2009-04-22 @ 20:47:32
URL: http://backdrift.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0