Augusti 2009 - Maj 2010
Jag kom till åsö med inställningen att jag ska gå på lektionerna, höra vad dom säger, gå hem och plugga och sen ha skoj med vänner och familj.
Så blev det inte riktigt. För det första var det inte så lätt med ett liv utanför böckerna. Och så hamnade jag bredvid Olle och framför Lotta och Johanna i klassrummet. Och så blev det med det. Jag och Olle bildade alltid en duo på laborationerna och senare- om vi valde att go Wild n Crazy så bytte vi partner inom vår kvartett. Den här terminen har vi skrivit alla fyra namn på labbrapporterna.
Förra terminen var det pluggtimmarna tillsammans efter skoltid som gav kickarna och peppen. Den här terminen har jag njutit av luncherna ihop och känt en växande trygghet i deras omgivning. Jag kunde på helger och lov längta tillbaka till skolans raster och samtalen med Nina & co.
Lotta har sökt till tandläkarlinjen, Johanna vill bli biolog, Olle vill läsa medicin och Nina och Natte likaså. Det kommer knappast finnas mycket tid över till att få ihop oss till samma plats vid samma tid. Därför är jag så glad för att vi får en sista heldag med varann nästa fredag. Häng på Dalarö och picknick i stan.
Idag var sista provet. Nationellt prov i Matematik D. Jag är nöjd.
Lotta, Johanna, Natte och Nina
Hejdå Agneta!
Hejdå Ulf!
Igår åt vi vår sista lunch tillsammans. Det gjorde vi i solen på Melanders.
Jag har utåtstående öron och underbett. Olle bränner nacken i solen.
Lotta och Johanna fick bränna på kinderna.
Det är den här känslan av stolthet och att få vara nöjd med sig själv som ger en mersmak av plugg och ambitioner! Jag VILL verkligen INTE plugga mer nu (!!) samtidigt som jag gärna skulle fortsätta att lära mig mer, eller rättare sagt- jag vill inte sluta lära mig mer. Det känns läskigt faktiskt. Framförallt skrämmer det att jag antagligen kommer glömma så snabbt. Därför kommer direkt tanken: gud, jag borde plugga vidare i höst redan- då allt är färskt i minnet! Men så fan heller. Jag ska utvecklas på andra sätt- jag ska ha ett jobb i höst.
Så blev det inte riktigt. För det första var det inte så lätt med ett liv utanför böckerna. Och så hamnade jag bredvid Olle och framför Lotta och Johanna i klassrummet. Och så blev det med det. Jag och Olle bildade alltid en duo på laborationerna och senare- om vi valde att go Wild n Crazy så bytte vi partner inom vår kvartett. Den här terminen har vi skrivit alla fyra namn på labbrapporterna.
Förra terminen var det pluggtimmarna tillsammans efter skoltid som gav kickarna och peppen. Den här terminen har jag njutit av luncherna ihop och känt en växande trygghet i deras omgivning. Jag kunde på helger och lov längta tillbaka till skolans raster och samtalen med Nina & co.
Lotta har sökt till tandläkarlinjen, Johanna vill bli biolog, Olle vill läsa medicin och Nina och Natte likaså. Det kommer knappast finnas mycket tid över till att få ihop oss till samma plats vid samma tid. Därför är jag så glad för att vi får en sista heldag med varann nästa fredag. Häng på Dalarö och picknick i stan.
Idag var sista provet. Nationellt prov i Matematik D. Jag är nöjd.
Lotta, Johanna, Natte och Nina
Hejdå Agneta!
Hejdå Ulf!
Igår åt vi vår sista lunch tillsammans. Det gjorde vi i solen på Melanders.
Jag har utåtstående öron och underbett. Olle bränner nacken i solen.
Lotta och Johanna fick bränna på kinderna.
Det är den här känslan av stolthet och att få vara nöjd med sig själv som ger en mersmak av plugg och ambitioner! Jag VILL verkligen INTE plugga mer nu (!!) samtidigt som jag gärna skulle fortsätta att lära mig mer, eller rättare sagt- jag vill inte sluta lära mig mer. Det känns läskigt faktiskt. Framförallt skrämmer det att jag antagligen kommer glömma så snabbt. Därför kommer direkt tanken: gud, jag borde plugga vidare i höst redan- då allt är färskt i minnet! Men så fan heller. Jag ska utvecklas på andra sätt- jag ska ha ett jobb i höst.
Från visor till skate
Vad är det här för look? Va? Håkan har blivit långhårig och verkar vilja se ut som en 13årig skejtare.
Att sedan Live Nation redan nu annonserar för hans turné som äger rum i NOVEMBER förvånar mig. Känns som något som brukar ske inför finbesök av Madonna eller Whitney Houston.
----
Idag tar det EMOT att läsa de där sista fem styckena i boken. När jag väl har läst dom kommer jag kunna gå direkt på repetition. Å det är ju lätt och skoj.
Nu är det bara 4 skoldagar kvar! Och så här under slutspurten har jag lagt ribban lite högre än vanligt. Så jag planerar att lägga all tid jag inte går i skolan, äter middag/lunchar/fikar med trevligt folk på att repetera och memorera!
Det är så logiskt...
När är en låt en äkta favoritlåt? Hur länge ska man ha tyckt om den? Jag vet att jag har två redan. Stand by Me och I'd rather dance with you. Frågan är om jag ska lägga till en tredje?
Säkert! har vunnit priser för sina ärliga, raka och mest av allt enkla texter.
Låten Någon gång måste du bli själv har så sjukt romantisk stämning och så fantastiskt enkel men poetisk text. Jag blir lite rörd till tårar varenda, varenda, varenda gång jag hör den. Och jag blir inte bara rörd, jag blir nog upprymd. Och kär i kärleken.
Vad som gör den här och alla andra av Annika Norlins låtar så mkt bättre är att man hör hennes fina östersundsdialekt.
Säkert! har vunnit priser för sina ärliga, raka och mest av allt enkla texter.
Låten Någon gång måste du bli själv har så sjukt romantisk stämning och så fantastiskt enkel men poetisk text. Jag blir lite rörd till tårar varenda, varenda, varenda gång jag hör den. Och jag blir inte bara rörd, jag blir nog upprymd. Och kär i kärleken.
Vad som gör den här och alla andra av Annika Norlins låtar så mkt bättre är att man hör hennes fina östersundsdialekt.
Det här vet du inte om
Men jag väntar på dig
Någon gång måste du bli själv
Och jag väntar på dig
Jag bidar tiden och det kommer ta tid
Jag har inte sagt något än
Men jag väntar, väntar
Du är inte så fin
Men det är nåt med dig
Som att komma hem
Första gången ja, du sa hej
Det är så logiskt alla fattar utom du
Du har inte en aning
Att jag tänker på dig precis just nu
Någon gång måste du bli själv
Någon gång måste du bli själv
Hon har ett falskt leende
Jag har sett det
Hur har du undgått det alla de här åren
Och jag har sett dina pupiller växer
När du är med mig
Du vet inte om det än
Det kommer att bli du och jag
Tillslut
Någon gång måste du bli själv
Någon gång måste du bli själv
Någon gång måste du bli själv
